GODA RÅD FÖR ALLT UMGÄNGESLIV forts.
Bordsdekorationen
består förutom av levande ljus oftast av blommor. Det är alltid korrekt på det stora middagsbordet. Bäst gör sig en låg blomsteruppsats, och den är också mest praktisk. Är uppsatsen för hög, kan gästerna inte se varandra tvärs över bordet, och det är inte meningen. Blommor väljer vi efter årstiden och i färger som står vackert till dukningen i övrigt.
I stället för blommor kan vi också använda småsaker som har anknytning till det vi firar och som gör att bordet ser lustigt ut. T ex små souvenirer, semesterminnen, fisknät med flugor till fiskebröderna o s v. Det viktigaste är att färgerna passar ihop och att inte bordet verkar överlastat. Ett väldukat bord ska verka som en harmonisk helhet - det ska vara vackert att se på och ge tillräcklig plats för dem som sitter runt omkring. Lägg ned gott om tid på dukningen och provduka i god tid, så att ni inte upptäcker eventuella brister för sent för att kunna rätta till dem. Tänk på att det alltid ska finnas små askkoppar och tändstickor på ett väldukat middagsbord.
Servering
Gäller det större middagar är det alltid enklast för värdinnan om hon har möjlighet att få serveringshjälp. Det gäller särskilt när man serverar varma rätter. Se till att hjälpen kommer i god tid, så att hon kan göra sig hemmastadd i köket och i huset för övrigt. På förhand måste hon få veta vem hon ska servera först, t ex en hedersgäst. All mat bjuds från vänster medan drycker slås i från höger. Potatis- och grönsaksfat och såsskålar, som man själv tar av, ställs på bordet hos den gäst som serveras först.
Har vi flera rätter ska vi ta bort allt som hör till den första rätten innan nästa tas in, men alla glas står kvar på bordet under hela måltiden. Det händer att en och annan gäst inte använder alla glas som står framme, t ex de som bara vill ha alkoholfria drycker. Låt glasen bli stående i alla fall, det ser bara demonstrativt ut att ta bort dem.
Ska vi servera skaldjur eller annan mat som man använder fingrarna till, är det korrekt att ställa en sköljkopp till vänster om tallriken - gärna med en citronskiva i.
Innan efterrätten serveras ska eventuella kuverttallrikar och alla kryddor tas bort från bordet.
Drycker
Det beror naturligtvis på vilket slags bjudning vi har tänkt oss, men mat och dryck måste alltid passa ihop, och vi bör betrakta hela menyn som en helhet. Vad beträffar dryckesvaror ska vi alltid tänka på att några kanske föredrar alkoholfria drycker.
Vanligtvis serverar vi vin när vi har gäster, bortsett från en del rätter som passar bäst tillsammans med öl och ofta en snaps. Tänk då på att det också finns mineralvatten. Brännvin serveras alltid iskallt i små glas som står bredvid ölglasen. Öl och brännvin är vi vana vid till vår kraftiga och feta julmat, och vi serverar det också gärna till rökt mat och sillrätter.
Om vi använder vin kan vi välja att servera flera olika sorter till de olika rätterna, men vi kan mycket väl komma fram till en sort som passar till hela menyn. Till en kötträtt som följs av en osträtt är det t ex riktigt att servera rödvin genomgående. Väljer vi en rätt med vitt vin till kan vi gott behålla samma vin till desserten, men det bör då vara halvtorrt i stället för torrt. Annars är huvudregeln att till fisk serveras vitt vin men till torsk gärna rödvin. Man kan också servera vitt vin till ljust kött, t ex kyckling. Till annat kött, ost och osträtter serveras rödvin, och till dessert serveras (om man inte behåller samma vin genom hela måltiden) mousserande vin eller ett starkvin som sherry eller portvin. Bortsett från att en del gäster ofta vill ha alkoholfria drycker genom hela måltiden, bör vi också alltid vid varje kuvert ställa fram ett glas för vanligt mineralvatten. (Välkomstdrinkar behandlas i avsnittet När gästerna kommer.)
Placering
Huvudregeln är att hedersplatsen för en kvinnlig gäst är till höger om värden och för en manlig till vänster om värdinnan. Förlovade par placerar vi alltid bredvid varandra, men inte gifta par. Vid bröllop, silverbröllop eller dylikt sitter naturligtvis festföremålen bredvid varandra. För övrigt får värdfolket räkna ut vilka gäster som passar bäst ihop. Det är viktigt att sätta sådana gäster bredvid varandra som kan bidra till att göra stämningen trevlig och otvungen vid bordet.
När gästerna kommer
Våra gäster ska känna sig välkomna redan när de kommer in i entrén. Alltså har vi sett till att där är gott om plats för dem. Våra egna kläder har vi tagit bort för att lämna plats för gästernas ytterkläder, och vi har hängt fram tillräckligt med klädhängare. Levande ljus och en liten blombukett också i entrén gör alltid ett trevligt förstaintryck och ger feststämning.
Levande ljus tände vi också inne i vardagsrummet så fort vi hörde dörrklockan ringa. Gästerna ska komma in i ett varmt, inbjudande rum, och ingenting skapar feststämning så som levande ljus. En flammande brasa hälsar också gästerna välkomna.
Vi kan räkna med att några gäster kanske har blommor med sig. Därför måste det finnas vaser i ordning att sätta dem i. Det är många småsaker värdfolket måste komma ihåg, t ex extra proppar och glödlampor. Tänk om det går en propp därför att vi använder mer ström än vanligt till matlagningen! Levande ljus kan nog skapa en trevlig stämning inne bland gästerna, men om strömmen bryts går det på tok med maten ute i köket. Det är inte särskilt trevligt att behöva springa omkring och låna proppar hos grannarna med huset fullt av gäster!
De allra flesta serverar en cocktail, ett glas sherry eller någon annan aperitif före maten. Den bjuds omkring på en bricka vartefter som gästerna kommer. Men också här bör man ha något alkoholfritt, t ex juice, så att gästerna kan välja.
Vi sätter oss till bords
Värden visar gästerna var de ska sitta. Han visar först sin bordsdam hennes plats, värdinnan kommer sist med sin kavaljer. Är det många gäster kan man rita en plan i förväg, som visar var alla ska sitta och som läggs fram där alla kan se den.
Värden hälsar gästerna välkomna när man har smakat på första rätten. Senare kan värd och värdinna skåla med sina gäster, men om det är en stor middag med många vid bordet kan man skåla med flera på en gång.
Tal vid bordet kan bli aktuellt i större sammanhang. Ofta väljer vi då i förväg ut någon som ska fungera som toastmaster och som ger ordet till dem som har antytt att de vill säga något. Värden talar om vem som är toastmaster när han hälsar gästerna välkomna. Den som för värdinnan till bordet ska alltid avsluta måltiden med att tacka för maten, och det gör han när det är tydligt att alla har fått tillräckligt och ätit färdigt. Gör han det inte, föreslår värdinnan att man ska gå in i vardagsrummet där kaffet väntar.
Efter maten
ska gästerna få slå sig ned i vardagsrummet eller angränsande rum, där vi på förhand har sett till att det finns nog med sittplatser och plockat undan använda glas. Låt gästerna ta det lugnt ett ögonblick medan matbordet dukas av så omärkligt som möjligt. Om värdinnan själv måste duka av, bör värden sätta sig med gästerna. Värdfolket bör aldrig försvinna bägge på en gång och lämna gästerna åt sig själva. Kaffet serveras starkt och hett, men aldrig med kakor till efter en större måltid. Många vill bjuda på ett glas likör eller konjak till kaffet. Det serveras vid kaffebordet eller bärs in på bricka. Vi kan gärna sitta i lugn och ro en god stund med kaffet. Många tycker det är härligt med både en och två koppar ovanpå kraftig mat. Men när det är tydligt att alla har fått nog, är det dags att ta ut kaffekopparna och sätta in ett fruktfat, glas till förfriskningar och långa drinkar, och eventuellt konfekt. Det är värdens uppgift att servera de drycker som bjuds. Värdinnan tömmer askkoppar och ser till att gästerna har allt vad de behöver.
När det är många gäster, som sitter utspridda vid flera bord, bör värd och värdinna cirkulera, prata med alla sina gäster och sköta om att de har trevligt.
På utomhusbjudningar
serverar vi mat som i största möjliga utsträckning kan lagas i förväg. Kall mat som aladåber, smörgåsar o dyl kan läggas upp färdig på fat som man bara täcker över med plast och sätter på ett kallt ställe tills gästerna kommer. Serverar vi varma rätter måste vi ta spisen till hjälp, så att vi kan servera dem rykande heta. Med mat som grillas ute blir det annorlunda. Då samlas gästerna kring grillen, och maten blir färdig medan man väntar och följer med hur det går. Man kan grilla på spett eller på ett galler som läggs över glöden. Såser, sallader och andra tillbehör, som ska ätas tillsammans med det grillade, görs i ordning i förväg. Kryddor ställs fram på bordet, så att var och en kan krydda efter sin egen smak.
Reservförråd är bra att ha
Får vi oväntade gäster, eller bestämmer vi oss plötsligt för att ta hem några vänner, är det praktiskt att ha ett litet reservförråd i köket, eller i frysen om man har en sådan. Den sortens improviserade bjudningar kan ofta bli lika lyckade som de noga planerade. Men det är alltid lättare för värdinnan om hon kan plocka fram några småburkar, påssoppor eller annan "påsmat", eller en liten godbit från frysen som inte behöver så lång tid för att tina upp. På ett minimum av tid kan vi trolla fram små läckra rätter eftersom vi har varit förutseende nog att ha ett litet reservförråd, och vi kan ha glädje av det i många olika situationer. Vi kan t ex be hem några vänner till ett litet nachspiel efter en fest, när vi vet att vi har något hemma som kan serveras i en hast på nattkröken. Och vi kan fara ut på picknick med familj och vänner en solvarm sommardag, när vi vet att vi har konservburkar med pålägg och kanske en färdiglagad rätt eller två som kan värmas över öppen eld, eller t ex ett par påsar norsk fisksoppa och ett paket knäckebröd, som är god, närande och mättande mat.
I allt sällskapsliv
är huvudsaken att alla har trevligt. Förutsättningen är bl a omsorgsfull planering, och arrangemang som värdinnan lyckas föra i land utan att verka nervös och uppjagad. Det är bättre att bjuda under enklare former, så att värdfolket kan koppla av och vara naturliga tillsammans med sina gäster, än att slå på för stort. Att vi bjuder människor som passar ihop, och inte flera än vi har plats till, är också en förutsättning.
En lyckad tillställning beror mindre på hur mycket pengar vi lägger ned på mat och anordningar än på vilken atmosfär vi lyckas skapa. Vi följer de enkla grundregler som finns för inbjudan, förplägnad och uppläggning av kvällen, och sedan kommer det an på oss själva om resultatet ska bli lyckat.
Ur boken "Vi ska ha gäster" från 1969
Bordsdekorationen
består förutom av levande ljus oftast av blommor. Det är alltid korrekt på det stora middagsbordet. Bäst gör sig en låg blomsteruppsats, och den är också mest praktisk. Är uppsatsen för hög, kan gästerna inte se varandra tvärs över bordet, och det är inte meningen. Blommor väljer vi efter årstiden och i färger som står vackert till dukningen i övrigt.
I stället för blommor kan vi också använda småsaker som har anknytning till det vi firar och som gör att bordet ser lustigt ut. T ex små souvenirer, semesterminnen, fisknät med flugor till fiskebröderna o s v. Det viktigaste är att färgerna passar ihop och att inte bordet verkar överlastat. Ett väldukat bord ska verka som en harmonisk helhet - det ska vara vackert att se på och ge tillräcklig plats för dem som sitter runt omkring. Lägg ned gott om tid på dukningen och provduka i god tid, så att ni inte upptäcker eventuella brister för sent för att kunna rätta till dem. Tänk på att det alltid ska finnas små askkoppar och tändstickor på ett väldukat middagsbord.
Servering
Gäller det större middagar är det alltid enklast för värdinnan om hon har möjlighet att få serveringshjälp. Det gäller särskilt när man serverar varma rätter. Se till att hjälpen kommer i god tid, så att hon kan göra sig hemmastadd i köket och i huset för övrigt. På förhand måste hon få veta vem hon ska servera först, t ex en hedersgäst. All mat bjuds från vänster medan drycker slås i från höger. Potatis- och grönsaksfat och såsskålar, som man själv tar av, ställs på bordet hos den gäst som serveras först.
Har vi flera rätter ska vi ta bort allt som hör till den första rätten innan nästa tas in, men alla glas står kvar på bordet under hela måltiden. Det händer att en och annan gäst inte använder alla glas som står framme, t ex de som bara vill ha alkoholfria drycker. Låt glasen bli stående i alla fall, det ser bara demonstrativt ut att ta bort dem.
Ska vi servera skaldjur eller annan mat som man använder fingrarna till, är det korrekt att ställa en sköljkopp till vänster om tallriken - gärna med en citronskiva i.
Innan efterrätten serveras ska eventuella kuverttallrikar och alla kryddor tas bort från bordet.
Drycker
Det beror naturligtvis på vilket slags bjudning vi har tänkt oss, men mat och dryck måste alltid passa ihop, och vi bör betrakta hela menyn som en helhet. Vad beträffar dryckesvaror ska vi alltid tänka på att några kanske föredrar alkoholfria drycker.
Vanligtvis serverar vi vin när vi har gäster, bortsett från en del rätter som passar bäst tillsammans med öl och ofta en snaps. Tänk då på att det också finns mineralvatten. Brännvin serveras alltid iskallt i små glas som står bredvid ölglasen. Öl och brännvin är vi vana vid till vår kraftiga och feta julmat, och vi serverar det också gärna till rökt mat och sillrätter.
Om vi använder vin kan vi välja att servera flera olika sorter till de olika rätterna, men vi kan mycket väl komma fram till en sort som passar till hela menyn. Till en kötträtt som följs av en osträtt är det t ex riktigt att servera rödvin genomgående. Väljer vi en rätt med vitt vin till kan vi gott behålla samma vin till desserten, men det bör då vara halvtorrt i stället för torrt. Annars är huvudregeln att till fisk serveras vitt vin men till torsk gärna rödvin. Man kan också servera vitt vin till ljust kött, t ex kyckling. Till annat kött, ost och osträtter serveras rödvin, och till dessert serveras (om man inte behåller samma vin genom hela måltiden) mousserande vin eller ett starkvin som sherry eller portvin. Bortsett från att en del gäster ofta vill ha alkoholfria drycker genom hela måltiden, bör vi också alltid vid varje kuvert ställa fram ett glas för vanligt mineralvatten. (Välkomstdrinkar behandlas i avsnittet När gästerna kommer.)
Placering
Huvudregeln är att hedersplatsen för en kvinnlig gäst är till höger om värden och för en manlig till vänster om värdinnan. Förlovade par placerar vi alltid bredvid varandra, men inte gifta par. Vid bröllop, silverbröllop eller dylikt sitter naturligtvis festföremålen bredvid varandra. För övrigt får värdfolket räkna ut vilka gäster som passar bäst ihop. Det är viktigt att sätta sådana gäster bredvid varandra som kan bidra till att göra stämningen trevlig och otvungen vid bordet.
När gästerna kommer
Våra gäster ska känna sig välkomna redan när de kommer in i entrén. Alltså har vi sett till att där är gott om plats för dem. Våra egna kläder har vi tagit bort för att lämna plats för gästernas ytterkläder, och vi har hängt fram tillräckligt med klädhängare. Levande ljus och en liten blombukett också i entrén gör alltid ett trevligt förstaintryck och ger feststämning.
Levande ljus tände vi också inne i vardagsrummet så fort vi hörde dörrklockan ringa. Gästerna ska komma in i ett varmt, inbjudande rum, och ingenting skapar feststämning så som levande ljus. En flammande brasa hälsar också gästerna välkomna.
Vi kan räkna med att några gäster kanske har blommor med sig. Därför måste det finnas vaser i ordning att sätta dem i. Det är många småsaker värdfolket måste komma ihåg, t ex extra proppar och glödlampor. Tänk om det går en propp därför att vi använder mer ström än vanligt till matlagningen! Levande ljus kan nog skapa en trevlig stämning inne bland gästerna, men om strömmen bryts går det på tok med maten ute i köket. Det är inte särskilt trevligt att behöva springa omkring och låna proppar hos grannarna med huset fullt av gäster!
De allra flesta serverar en cocktail, ett glas sherry eller någon annan aperitif före maten. Den bjuds omkring på en bricka vartefter som gästerna kommer. Men också här bör man ha något alkoholfritt, t ex juice, så att gästerna kan välja.
Vi sätter oss till bords
Värden visar gästerna var de ska sitta. Han visar först sin bordsdam hennes plats, värdinnan kommer sist med sin kavaljer. Är det många gäster kan man rita en plan i förväg, som visar var alla ska sitta och som läggs fram där alla kan se den.
Värden hälsar gästerna välkomna när man har smakat på första rätten. Senare kan värd och värdinna skåla med sina gäster, men om det är en stor middag med många vid bordet kan man skåla med flera på en gång.
Tal vid bordet kan bli aktuellt i större sammanhang. Ofta väljer vi då i förväg ut någon som ska fungera som toastmaster och som ger ordet till dem som har antytt att de vill säga något. Värden talar om vem som är toastmaster när han hälsar gästerna välkomna. Den som för värdinnan till bordet ska alltid avsluta måltiden med att tacka för maten, och det gör han när det är tydligt att alla har fått tillräckligt och ätit färdigt. Gör han det inte, föreslår värdinnan att man ska gå in i vardagsrummet där kaffet väntar.
Efter maten
ska gästerna få slå sig ned i vardagsrummet eller angränsande rum, där vi på förhand har sett till att det finns nog med sittplatser och plockat undan använda glas. Låt gästerna ta det lugnt ett ögonblick medan matbordet dukas av så omärkligt som möjligt. Om värdinnan själv måste duka av, bör värden sätta sig med gästerna. Värdfolket bör aldrig försvinna bägge på en gång och lämna gästerna åt sig själva. Kaffet serveras starkt och hett, men aldrig med kakor till efter en större måltid. Många vill bjuda på ett glas likör eller konjak till kaffet. Det serveras vid kaffebordet eller bärs in på bricka. Vi kan gärna sitta i lugn och ro en god stund med kaffet. Många tycker det är härligt med både en och två koppar ovanpå kraftig mat. Men när det är tydligt att alla har fått nog, är det dags att ta ut kaffekopparna och sätta in ett fruktfat, glas till förfriskningar och långa drinkar, och eventuellt konfekt. Det är värdens uppgift att servera de drycker som bjuds. Värdinnan tömmer askkoppar och ser till att gästerna har allt vad de behöver.
När det är många gäster, som sitter utspridda vid flera bord, bör värd och värdinna cirkulera, prata med alla sina gäster och sköta om att de har trevligt.
På utomhusbjudningar
serverar vi mat som i största möjliga utsträckning kan lagas i förväg. Kall mat som aladåber, smörgåsar o dyl kan läggas upp färdig på fat som man bara täcker över med plast och sätter på ett kallt ställe tills gästerna kommer. Serverar vi varma rätter måste vi ta spisen till hjälp, så att vi kan servera dem rykande heta. Med mat som grillas ute blir det annorlunda. Då samlas gästerna kring grillen, och maten blir färdig medan man väntar och följer med hur det går. Man kan grilla på spett eller på ett galler som läggs över glöden. Såser, sallader och andra tillbehör, som ska ätas tillsammans med det grillade, görs i ordning i förväg. Kryddor ställs fram på bordet, så att var och en kan krydda efter sin egen smak.
Reservförråd är bra att ha
Får vi oväntade gäster, eller bestämmer vi oss plötsligt för att ta hem några vänner, är det praktiskt att ha ett litet reservförråd i köket, eller i frysen om man har en sådan. Den sortens improviserade bjudningar kan ofta bli lika lyckade som de noga planerade. Men det är alltid lättare för värdinnan om hon kan plocka fram några småburkar, påssoppor eller annan "påsmat", eller en liten godbit från frysen som inte behöver så lång tid för att tina upp. På ett minimum av tid kan vi trolla fram små läckra rätter eftersom vi har varit förutseende nog att ha ett litet reservförråd, och vi kan ha glädje av det i många olika situationer. Vi kan t ex be hem några vänner till ett litet nachspiel efter en fest, när vi vet att vi har något hemma som kan serveras i en hast på nattkröken. Och vi kan fara ut på picknick med familj och vänner en solvarm sommardag, när vi vet att vi har konservburkar med pålägg och kanske en färdiglagad rätt eller två som kan värmas över öppen eld, eller t ex ett par påsar norsk fisksoppa och ett paket knäckebröd, som är god, närande och mättande mat.
I allt sällskapsliv
är huvudsaken att alla har trevligt. Förutsättningen är bl a omsorgsfull planering, och arrangemang som värdinnan lyckas föra i land utan att verka nervös och uppjagad. Det är bättre att bjuda under enklare former, så att värdfolket kan koppla av och vara naturliga tillsammans med sina gäster, än att slå på för stort. Att vi bjuder människor som passar ihop, och inte flera än vi har plats till, är också en förutsättning.
En lyckad tillställning beror mindre på hur mycket pengar vi lägger ned på mat och anordningar än på vilken atmosfär vi lyckas skapa. Vi följer de enkla grundregler som finns för inbjudan, förplägnad och uppläggning av kvällen, och sedan kommer det an på oss själva om resultatet ska bli lyckat.
Ur boken "Vi ska ha gäster" från 1969
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar