Det har skrivits ett otal dikter om Den Eviga Kärleken, det har skrivits dikter om allt som finns på denna jord. Men mig veterligen har gröten blivit sorgligt förbisedd. Och ändå har gröten livnärt oss svenskar i många hundratals år! Det är inte rättvist. De här grötdikterna hittade jag i årsboken "Fataburen 2001" som ges ut av Nordiska muséet i Stockholm, och jag tänkte att ni också skulle få ta del av dem. Det är chefsfotografen vid muséet, Mats Landin, som har skrivit dem.
Havregrynsgröten
Denna havregrynsgröt
blev aldrig stekt
utan åts något klibbig
en sommarförmiddag
mellan Kooperativa
och Skoglunds
med fjolårets lingon till.
Den lagades
av en del havregryn ur påse,
två delar vatten ur kran
och litet salt,
kokades upp
på högsta värmen
och fick sedan puttra
under minst fem minuter
på svag värme
till en jämn och fin gröt,
som borde serverats genast.
Mannagrynsgröten
Kokt under noggrann övervakning
i röd mjölk
med sked i ständig rörelse.
Salt och lite socker lades i under tiden.
Sockrat chokladpulver
utströddes över gröten
innan mjölken hälldes på.
Mjölkens mängd är viktig.
Standardreceptets proportioner
ger en alltför fast klump
som blir liggande på tallriken, oformlig.
Skedens rörelse ska lämna ett spår efter sig
som utjämnas så småningom.
Serveras bra varm men inte brännhet.
Rågmjölsgröten
En del fint rågmjöl,
tre delar vatten,
två teskedar grovt salt
blandades över svag eld
och rördes så väl
att en alldeles slät gröt erhölls.
Gröten sjöd i nio minuter, då blev den bra.
En klick smör hör till
för dem som ej är rädda att lägga på hullet.
Och god mjölk förstås.
Bovetegröten
Ätare med sund framförhållning
förbereder den på kvällen.
Bovetet sköljes väl
och överhälles i kastrullen
med sjudande vatten.
Stora russin och linfrö kan läggas till.
Ställes att svälla i skafferiet till morgonen,
värms då upp och serveras med allehanda frukter
som torkade och malda dadlar,
fikon, bananer och äppelmos.
En "mjölk" kan göras i mixer
av oskalade sesamfrön, vatten och bananer.
Havregrynsgröten
Denna havregrynsgröt
blev aldrig stekt
utan åts något klibbig
en sommarförmiddag
mellan Kooperativa
och Skoglunds
med fjolårets lingon till.
Den lagades
av en del havregryn ur påse,
två delar vatten ur kran
och litet salt,
kokades upp
på högsta värmen
och fick sedan puttra
under minst fem minuter
på svag värme
till en jämn och fin gröt,
som borde serverats genast.
Mannagrynsgröten
Kokt under noggrann övervakning
i röd mjölk
med sked i ständig rörelse.
Salt och lite socker lades i under tiden.
Sockrat chokladpulver
utströddes över gröten
innan mjölken hälldes på.
Mjölkens mängd är viktig.
Standardreceptets proportioner
ger en alltför fast klump
som blir liggande på tallriken, oformlig.
Skedens rörelse ska lämna ett spår efter sig
som utjämnas så småningom.
Serveras bra varm men inte brännhet.
Rågmjölsgröten
En del fint rågmjöl,
tre delar vatten,
två teskedar grovt salt
blandades över svag eld
och rördes så väl
att en alldeles slät gröt erhölls.
Gröten sjöd i nio minuter, då blev den bra.
En klick smör hör till
för dem som ej är rädda att lägga på hullet.
Och god mjölk förstås.
Bovetegröten
Ätare med sund framförhållning
förbereder den på kvällen.
Bovetet sköljes väl
och överhälles i kastrullen
med sjudande vatten.
Stora russin och linfrö kan läggas till.
Ställes att svälla i skafferiet till morgonen,
värms då upp och serveras med allehanda frukter
som torkade och malda dadlar,
fikon, bananer och äppelmos.
En "mjölk" kan göras i mixer
av oskalade sesamfrön, vatten och bananer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar