Jag hittade en gammal bok på Ebbes Hörna på Stigbergstorget som kostade en krona ... Det kan det vara värt, tänkte jag. Jag vill gärna dela innehållet med er. Författaren heter Marianne von Bornstedt och hon ger råd om hur man ska förfara vid olika bjudningar. Boken är skriven 1960. Läs och njut!
FÖRORD
Under ett antal år har jag haft glädjen att inför olika organ och föreningar hålla föredrag om värdinneplikter och hemmets skötsel. Det har inte varit fråga om några nymodigheter, jag har endast försökt att på ett enkelt sätt beskriva värdinnans uråldriga plikter i sitt hem, anpassade till vår tids krav. Många har uppmanat mig att försöka göra en sammanfattning i bokform och så har denna skrift kommit till utan pretentioner.
Jag vill dock tillägga att jag på intet sätt velat förringa värdens betydelse vid bjudningar av olika slag. Hans sedan gammalt självklara rätt som herrn i huset får inte undanskymmas. Nutidens jäkt gör dock att mannen oftast med förtroende får överlämna de flesta arrangemang i sin makas händer, vilket ytterligare ökar kravet på värdinnans förmåga. Samarbetet mellan värd och värdinna är emellertid det viktigaste villkoret för en lyckad bjudning.
Lerum i juni 1960
Marianne von Bornstedt
INLEDNING
En modern människa borde inte ha några svårigheter med att i praktiken tillämpa de seder och bruk som efter hand utbildats. Och ändå är osäkerheten på detta område en källa till överdrivna bekymmer för mången värdinna och hindrar henne att utveckla sin personliga charm.
Sedvänjor har till uppgift att underlätta samlevnaden och att inom en given ram få människor att uppträda på ett allmänt vedertaget sätt. Alla regler för umgängeslivet kan hänföras till praktiska orsaker och lever kvar så länge de kan anpassas till rådande förhållanden. Det är alltså självklart att kunskap om umgängesregler och förmåga att på ett vettigt sätt tillämpa dem är viktiga tillgångar för en värdinna och väl ägnade att ge henne självförtroende. Etikettsfrågor kommer därför i fortsättningen ofta att beröras.
Under senare år har en tydlig tendens att förenkla sällskapslivet dock gjort sig gällande, i synnerhet vad beträffar mat och dryck. Anpassningen till en kalorifattig matsedel med färre rätter och alkoholsvagare drycker är mycket påfallande. En sådan utveckling är synnerligen välkommen, speciellt som den underlättar arbetet med de materiella omsorgerna för våra värdinnor, som med litet djärvhet och initiativkraft kan verka i samma riktning. Utvecklingen mot enklare umgängesformer ger också fantasin nytt spelrum och större frihet vid förberedelserna till en bjudning. På så sätt får tillställningen en mer personlig prägel. Följande sidor ska i mån av utrymme bl a ge exempel på såväl konventionella sammankomster som nyare typer av bjudningar. Jag har gjort ett försök att samla de olika bjudningar som av hävd förekommer i svenska hem och ordnat dem i alfabetisk följd under nyckelord - läsaren har kanske andra namn för de olika festerna, men med hjälp av bokens register hoppas jag att alla ska hitta rätt. Värdinnans uppträdande och plikter mot gästerna ska också behandlas.
Den lyckade bjudningen framstår för varje värdinna som det självklara målet när hon förbereder en bjudning av vilket slag det vara må. Om den här boken kan utgöra ett stöd på vägen till detta mål, har den fyllt sin uppgift.
Barnbjudning
Att vara värdinna för "smått folk" kan vara nog så krävande. En barnbjudning måste noga organiseras och programläggas även om den sedan kanske inte kan genomföras planenligt. Alltefter deltagarnas läggning och ålder kan bjudningar ju ta de mest oväntade vändningar.
Hur väl man än förberett festen, måste den dock inställas om något av de egna barnen visar minsta tecken till ohälsa. Förbered också gärna de små gästernas mammor på att endast friska barn tas emot av hänsyn till övriga deltagare.
Duka enkelt, men gör det glatt och litet spännande med någon rolig överraskning, t ex hemgjorda hattar, saft i "små" glas med "små" bullar till. Plastdukar i glada färger är ovanligt lämpligt i detta sammanhang. Dekorera bordet med barnens egna leksaker, t ex ett trätåg fyllt med frukt e.d.
Man kan med fördel, särskilt till litet större barn, servera en enkel middag i stället för saft eller choklad. Bjud t ex på köttfärs med potatismos och glass eller "knäckäpplen".
Plocka undan ömtåliga prydnadsföremål som kan tänkas komma i vägen vid barnens lekar. Man bör vara förberedd på att vara lekledare och ordna med god plats för lekarna. Om det blir för livligt kan man göra en frågetävlan med priser e.d. eller, om barnen är i den åldern, berätta en saga för dem. Det är bra med en stunds stillasittande innan det är dags för uppbrott.
Barndop
Döps barnen inte på BB har man dopet i kyrkan eller i hemmet. Lämpligaste tidpunkten är i båda dessa fall omedelbart efter högmässan. Man bjuder gästerna, som består av släkt och nära vänner, per telefon. Ev faddrar har numera inga direkta förpliktelser, men brukar dock vanligen ge en dopgåva.
Sker dopet i hemmet bör man välja det vackraste rummet och där ordna med ett dopbord med fin vit duk, gärna med spets, och en vacker skål med ljumt vatten och en mjuk servett att torka av barnets huvud med. Levande ljus och blommor är stämningsfullt.
När prästen och de övriga är församlade bärs barnet in av modern, farmodern eller mormodern medan alla andra reser sig. Prästen förrättar därefter dopet, varvid samtliga förblir stående.
Efter ceremonin bjuds alla på kaffe eller te, kanske även sandwiches, tårta och kakor samt ett glas alkoholfritt vin eller sherry att dricka den nydöptes skål i. Alltsammans framdukat på ett bord med levande ljus och blommor i lätta färger.
Döper man barnet i kyrkan ser man till att där är ordnat med de blommor och ljus man ev vill ha utöver dem som kyrkan redan är prydd med. Efter dopakten bjuder man gästerna på kaffe eller te.
Klädsel vid dop är för fadern och de manliga gästerna mörk kostym eller ev jackett. Modern har en finare förmiddagsklänning och damerna i övrigt en diskret mellanklänning samt ev hatt och handskar.
Det kommer mera!
Bella
FÖRORD
Under ett antal år har jag haft glädjen att inför olika organ och föreningar hålla föredrag om värdinneplikter och hemmets skötsel. Det har inte varit fråga om några nymodigheter, jag har endast försökt att på ett enkelt sätt beskriva värdinnans uråldriga plikter i sitt hem, anpassade till vår tids krav. Många har uppmanat mig att försöka göra en sammanfattning i bokform och så har denna skrift kommit till utan pretentioner.
Jag vill dock tillägga att jag på intet sätt velat förringa värdens betydelse vid bjudningar av olika slag. Hans sedan gammalt självklara rätt som herrn i huset får inte undanskymmas. Nutidens jäkt gör dock att mannen oftast med förtroende får överlämna de flesta arrangemang i sin makas händer, vilket ytterligare ökar kravet på värdinnans förmåga. Samarbetet mellan värd och värdinna är emellertid det viktigaste villkoret för en lyckad bjudning.
Lerum i juni 1960
Marianne von Bornstedt
INLEDNING
En modern människa borde inte ha några svårigheter med att i praktiken tillämpa de seder och bruk som efter hand utbildats. Och ändå är osäkerheten på detta område en källa till överdrivna bekymmer för mången värdinna och hindrar henne att utveckla sin personliga charm.
Sedvänjor har till uppgift att underlätta samlevnaden och att inom en given ram få människor att uppträda på ett allmänt vedertaget sätt. Alla regler för umgängeslivet kan hänföras till praktiska orsaker och lever kvar så länge de kan anpassas till rådande förhållanden. Det är alltså självklart att kunskap om umgängesregler och förmåga att på ett vettigt sätt tillämpa dem är viktiga tillgångar för en värdinna och väl ägnade att ge henne självförtroende. Etikettsfrågor kommer därför i fortsättningen ofta att beröras.
Under senare år har en tydlig tendens att förenkla sällskapslivet dock gjort sig gällande, i synnerhet vad beträffar mat och dryck. Anpassningen till en kalorifattig matsedel med färre rätter och alkoholsvagare drycker är mycket påfallande. En sådan utveckling är synnerligen välkommen, speciellt som den underlättar arbetet med de materiella omsorgerna för våra värdinnor, som med litet djärvhet och initiativkraft kan verka i samma riktning. Utvecklingen mot enklare umgängesformer ger också fantasin nytt spelrum och större frihet vid förberedelserna till en bjudning. På så sätt får tillställningen en mer personlig prägel. Följande sidor ska i mån av utrymme bl a ge exempel på såväl konventionella sammankomster som nyare typer av bjudningar. Jag har gjort ett försök att samla de olika bjudningar som av hävd förekommer i svenska hem och ordnat dem i alfabetisk följd under nyckelord - läsaren har kanske andra namn för de olika festerna, men med hjälp av bokens register hoppas jag att alla ska hitta rätt. Värdinnans uppträdande och plikter mot gästerna ska också behandlas.
Den lyckade bjudningen framstår för varje värdinna som det självklara målet när hon förbereder en bjudning av vilket slag det vara må. Om den här boken kan utgöra ett stöd på vägen till detta mål, har den fyllt sin uppgift.
Barnbjudning
Att vara värdinna för "smått folk" kan vara nog så krävande. En barnbjudning måste noga organiseras och programläggas även om den sedan kanske inte kan genomföras planenligt. Alltefter deltagarnas läggning och ålder kan bjudningar ju ta de mest oväntade vändningar.
Hur väl man än förberett festen, måste den dock inställas om något av de egna barnen visar minsta tecken till ohälsa. Förbered också gärna de små gästernas mammor på att endast friska barn tas emot av hänsyn till övriga deltagare.
Duka enkelt, men gör det glatt och litet spännande med någon rolig överraskning, t ex hemgjorda hattar, saft i "små" glas med "små" bullar till. Plastdukar i glada färger är ovanligt lämpligt i detta sammanhang. Dekorera bordet med barnens egna leksaker, t ex ett trätåg fyllt med frukt e.d.
Man kan med fördel, särskilt till litet större barn, servera en enkel middag i stället för saft eller choklad. Bjud t ex på köttfärs med potatismos och glass eller "knäckäpplen".
Plocka undan ömtåliga prydnadsföremål som kan tänkas komma i vägen vid barnens lekar. Man bör vara förberedd på att vara lekledare och ordna med god plats för lekarna. Om det blir för livligt kan man göra en frågetävlan med priser e.d. eller, om barnen är i den åldern, berätta en saga för dem. Det är bra med en stunds stillasittande innan det är dags för uppbrott.
Barndop
Döps barnen inte på BB har man dopet i kyrkan eller i hemmet. Lämpligaste tidpunkten är i båda dessa fall omedelbart efter högmässan. Man bjuder gästerna, som består av släkt och nära vänner, per telefon. Ev faddrar har numera inga direkta förpliktelser, men brukar dock vanligen ge en dopgåva.
Sker dopet i hemmet bör man välja det vackraste rummet och där ordna med ett dopbord med fin vit duk, gärna med spets, och en vacker skål med ljumt vatten och en mjuk servett att torka av barnets huvud med. Levande ljus och blommor är stämningsfullt.
När prästen och de övriga är församlade bärs barnet in av modern, farmodern eller mormodern medan alla andra reser sig. Prästen förrättar därefter dopet, varvid samtliga förblir stående.
Efter ceremonin bjuds alla på kaffe eller te, kanske även sandwiches, tårta och kakor samt ett glas alkoholfritt vin eller sherry att dricka den nydöptes skål i. Alltsammans framdukat på ett bord med levande ljus och blommor i lätta färger.
Döper man barnet i kyrkan ser man till att där är ordnat med de blommor och ljus man ev vill ha utöver dem som kyrkan redan är prydd med. Efter dopakten bjuder man gästerna på kaffe eller te.
Klädsel vid dop är för fadern och de manliga gästerna mörk kostym eller ev jackett. Modern har en finare förmiddagsklänning och damerna i övrigt en diskret mellanklänning samt ev hatt och handskar.
Det kommer mera!
Bella
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar